onsdag 8 oktober 2014

Hrankel Frösgodes saga

Ytterligare en text som lästes och diskuterades inom ramen för medeltidens litteratur var den isländska berättelsen Hrankel Frösgodes saga från 1200-talet.


Platser som förekommer i sagan














Diskussionsfråga kring texten:
Fundera över sagans berätttarstil. Ge exempel på de viktigaste ingredienserna: Berättelse, replik, och indirekt anföring. Hur bygger författaren upp bilden av människorna?


Var hittar jag berättelsen?
Antologi 1, Från Gilgamesh till Agneta Horn, Natur och Kultur (1998), s. 124


1 kommentar:

  1. De isländska sagorna var nästintill jämnt realistiska men författarna kunde lägga till drömmar, spådomar och övernaturliga krafter. I Hravnkels Frösgodes saga får vi därför reda på att människorna på Island var noga med att behålla sin heder, och att få ut sin hämnd, till nästan vilket pris som helst. De ville leva på sina egna villkor och männen ville absolut inte framstå som fega eller mesiga. I de här sagorna får man även reda på mycket om den Isländska litteraturen. Dialogen var väldigt viktigt, oftast använde författaren sig av indirekt anföring och det finns inga person- eller miljöbeskrivningar. För att lära känna karaktärerna fick man istället se hur de betedde sig i olika situationer och hur det pratade med de andra gestalterna i sagan. Även fast de här sagorna ofta kan se ut att vara väldigt enkelt skrivna har författarna lagt ner mycket tid och tanke på sitt skrivande och de är ofta mer komplicerade än vad man kan tro vid första anblick.

    SvaraRadera